Fick för ett par veckor sen ett e-mail med denna frågeställning:
Vi var ett gäng cyklister som nyss varit på Mallorca och cyklat En utav oss hade wattmätare (powertap) och jag skulle vilja ge dig ett räkneexempel
Räkneexemplet hade kunnat lösa om vi haft powertap båda två, men nu var det inte så tyvärr
Person 1. körde "bensinmacksbacken" på tiden 23.40, han väger 70kg exakt
Person 2. körde "bensinmacksbacken" exakt samtidigt, med samma förutsättnignar, det tog 24.30, han väger exakt 88kg
Skillande finns givetvis också i frontyta, då 88kg är större och längre,
men det kan vi bortse ifrån tycker jag.
Frågan är: Har person 1 eller person 2 utvecklat mera watt/kg?? Går det
räkna ut lite mellan tummen och pekfingret?
Ja, detta bör man kunna svara på. Person 1 har med största sannolikhet utvecklas mer watt/kg. För att räkna ut exakta effektvärden måste vi ha tillgång till mer data om backen, men om vi leker med tanken att person 1 hade 315W i snitt (eftersom denna hade Power Tap så kan den gärna få höra av sig om exakt värde i kommentarerna) så är det alltså 4,5W/kg.
Person 2 åkte 50sek långsammare, vilket är 3,5% sämre tid. Skillnaden när det gäller W/kg blir troligen större än 3,5%, eftersom jag tror inte backen är så brant att man bara kan gå på W/kg, vilket är som mest relevant när man förflyttar sig nästan vertikalt uppåt. Det går troligen tillräckligt fort för att aerodynamik ska spela en liten roll och en större person har oftast bättre W/luftmotstånd, så säg att person 2 hade 7% sämre W/kg, alltså 4,185W/kg, vilket i så fall innebär 368W.
Vill man förkovra sig i den här typen av beräkningar så rekommenderas hemsidan Analytic Cycling.
måndag 31 maj 2010
Racingintresset ökar igen...
Jag var ganska intresserad av motorsport när jag var liten och höll på med gokart 1989 till 1993. Sedan tog cyklingen över fullständigt. Satt dock och kikade lite på kvalet till Turkiets GP i Formel 1 i lördags och insåg att jag fortfarande tycker att det är rätt ballt.
I helgen gick även Indianapolis 500 borta på andra sidan Atlanten. Det blev trippelt brittiskt i topp och bästa amerikan blev Danica Patrick på 5:e plats. Det finns en hel del fagra pojkar som rattar bilar bra, men nu finns det äntligen någon som vi hetrosexuella killar kan dregla över...
I helgen gick även Indianapolis 500 borta på andra sidan Atlanten. Det blev trippelt brittiskt i topp och bästa amerikan blev Danica Patrick på 5:e plats. Det finns en hel del fagra pojkar som rattar bilar bra, men nu finns det äntligen någon som vi hetrosexuella killar kan dregla över...
söndag 30 maj 2010
Bloggcomeback
Blogginläggen har ju inte direkt duggat tätt från min sida under maj månad. Orsaken är enkel, det har varit fullt upp med roliga saker som krävt mitt fulla fokus.
Senaste inlägget var från Spanien där jag och Joakim höll vårt första (av många?) "officiella" träningsläger vid träningsanläggningarna på Intur Sport i Bnicassim. Det filmades en hel del där nere och jag hoppas kunna bjuda på några trevlig sekvenser här på bloggen när filmskapare Åsa har hunnit bearbeta materialet lite :-)
Bra träning fick vi i alla fall till och det var verkligen ett roligt gäng som var där och trampade. De flesta tillhörde Fredrikshof CK's Sub7-gäng och jag är förhoppningsfull inför Vätternrundan, där även jag själv tänkte delta och svettas.
Flyget från Benicassim landade lite försenat kl 00:15 och jag hann sova ca 3 timmar i mitt hotellrum på Rest & Fly på Arlanda innan flyget till Stuttgart gick kl 06:10. I Stuttgart mötte landslagsmassören Ida "Idolino" Klockervold upp för vidare transport till MTB-världscupen i Offenburg.
Bland det första jag gjorde där nere var att cykla banan tillsammans med juniorkillarna och passade då på att utföra årets första cykelvurpa (jag vurpade ju ett antal gånger på längdskidor i vintras) utför en passage på banan som kallas "Wolfs Drop". Till tävlingen sen hade det torkat upp rejält, så till den milda grad att Emelie Batty (juniorkillarnas favorit) tyckte att det kändes onödigt att ens ha framhjul på cykeln...
Detta är faktiskt en av få gånger jag sett världseliten cykla, jag jag ju tidigare suttit på en cykel själv (fast lite längre bak i fältet).
Så här ser i alla fall världens bästa MTB-åkare, Julien Absalon, ut...
... eller ja, de flesta cyklister känner nog igenom honom bättre såhär ;-)
En sak som är klart slående är att det är mycket tuffare banor banor utomlands. Framförallt tekniskt och då korta avsnitt som är väldigt utmanande och rent av farliga, t.o.m. för de bästa i världen om något råkar gå snett. I nyss nämnda "Wolfs Drop" som man såg från langningszonen var det minst 4 åkare som fick fraktas iväg med bår under helgen.
Tyckte vi hade en rätt skön gemenskap där nere eftersom även Kalaspuffarna, Åsa Erlandsson och mamma Nilsson bodde på samma gata som junior/U23-landslaget. Mamma Nilsson ska ha ett stort tack för arbetet med att svänga ihop middag för 14 personer tre dagar i rad :-)
Från Offenburg bar det av i bil mot Sverige och jag angjorde faderns residens i Sundbro utanför Uppsala strax före kl tolv på måndagskvällen. Därefter blev det cykelklädes tvätt och flaskdiskning till strax efter kl 01, innan jag slängde mig i säng för ytterligare fyra härliga timmars sömn, innan det var dags att åka mot Arlanda för att ta flyget ner mot Karlskrona.
Sveriges Olympiska Kommitté visar det sig har lite aktivitet även mellan olympiaderna och nu skulle alla förbundskaptener för olympiska sommaridrotter samlas för planering och utveckling som coacher. Det blev en del klassrumsarbete, gruppdiskussioner och brainstorming, men även lite spännande grejer som ett besök på gamla militära fästningen Kungsholmen, team building övningar (där jag trots att jag hade två olympiska mästare med i laget torskade), åktur med stridbåt 90, studiebesök på Telenor Arena och Blekinge Health Arena och även en föreläsning om miljötänk med ångpanneföreningen.
Pust! Nu har jag i alla fall landat lite här hemma i Falun och kunnat "jobba ikapp" lite grann, men jag tror maj 2010 går till historien som min hittills mest aktiva månad. Just ja, jag har flyttat ihop med fröken Ängsås d.ä. också... men mer om henne senare ;-)
Senaste inlägget var från Spanien där jag och Joakim höll vårt första (av många?) "officiella" träningsläger vid träningsanläggningarna på Intur Sport i Bnicassim. Det filmades en hel del där nere och jag hoppas kunna bjuda på några trevlig sekvenser här på bloggen när filmskapare Åsa har hunnit bearbeta materialet lite :-)
Bra träning fick vi i alla fall till och det var verkligen ett roligt gäng som var där och trampade. De flesta tillhörde Fredrikshof CK's Sub7-gäng och jag är förhoppningsfull inför Vätternrundan, där även jag själv tänkte delta och svettas.
Flyget från Benicassim landade lite försenat kl 00:15 och jag hann sova ca 3 timmar i mitt hotellrum på Rest & Fly på Arlanda innan flyget till Stuttgart gick kl 06:10. I Stuttgart mötte landslagsmassören Ida "Idolino" Klockervold upp för vidare transport till MTB-världscupen i Offenburg.
Bland det första jag gjorde där nere var att cykla banan tillsammans med juniorkillarna och passade då på att utföra årets första cykelvurpa (jag vurpade ju ett antal gånger på längdskidor i vintras) utför en passage på banan som kallas "Wolfs Drop". Till tävlingen sen hade det torkat upp rejält, så till den milda grad att Emelie Batty (juniorkillarnas favorit) tyckte att det kändes onödigt att ens ha framhjul på cykeln...
Detta är faktiskt en av få gånger jag sett världseliten cykla, jag jag ju tidigare suttit på en cykel själv (fast lite längre bak i fältet).
Så här ser i alla fall världens bästa MTB-åkare, Julien Absalon, ut...
... eller ja, de flesta cyklister känner nog igenom honom bättre såhär ;-)
En sak som är klart slående är att det är mycket tuffare banor banor utomlands. Framförallt tekniskt och då korta avsnitt som är väldigt utmanande och rent av farliga, t.o.m. för de bästa i världen om något råkar gå snett. I nyss nämnda "Wolfs Drop" som man såg från langningszonen var det minst 4 åkare som fick fraktas iväg med bår under helgen.
Tyckte vi hade en rätt skön gemenskap där nere eftersom även Kalaspuffarna, Åsa Erlandsson och mamma Nilsson bodde på samma gata som junior/U23-landslaget. Mamma Nilsson ska ha ett stort tack för arbetet med att svänga ihop middag för 14 personer tre dagar i rad :-)
Från Offenburg bar det av i bil mot Sverige och jag angjorde faderns residens i Sundbro utanför Uppsala strax före kl tolv på måndagskvällen. Därefter blev det cykelklädes tvätt och flaskdiskning till strax efter kl 01, innan jag slängde mig i säng för ytterligare fyra härliga timmars sömn, innan det var dags att åka mot Arlanda för att ta flyget ner mot Karlskrona.
Sveriges Olympiska Kommitté visar det sig har lite aktivitet även mellan olympiaderna och nu skulle alla förbundskaptener för olympiska sommaridrotter samlas för planering och utveckling som coacher. Det blev en del klassrumsarbete, gruppdiskussioner och brainstorming, men även lite spännande grejer som ett besök på gamla militära fästningen Kungsholmen, team building övningar (där jag trots att jag hade två olympiska mästare med i laget torskade), åktur med stridbåt 90, studiebesök på Telenor Arena och Blekinge Health Arena och även en föreläsning om miljötänk med ångpanneföreningen.
Pust! Nu har jag i alla fall landat lite här hemma i Falun och kunnat "jobba ikapp" lite grann, men jag tror maj 2010 går till historien som min hittills mest aktiva månad. Just ja, jag har flyttat ihop med fröken Ängsås d.ä. också... men mer om henne senare ;-)
söndag 16 maj 2010
Två träningsdagar kvar
Efter fem dagar här nere i Benicassim är det nu bara två dagar med träning kvar. Men det är inte vilka pass som helst som är kvar, vi har naturligtvis sparat de två mest utmanande passen till sist. Vi räknar med minst 6 timmar i sadeln och en hel del klättring OM allt går enligt planerna... Det där ordet OM ä viktigt när man är på ett såhär tufft träningsläger. Tentaklerna måste vara ute så att det inte barkar iväg över den så delikata gränsen där träningen går från att vara brutalt tuff men utvecklande till enbart nedbrytande.
Själv har jag suttit i följebilen de senaste två längre cykelpassen. Idag körde de 3 timmar med 2-4st MAXIMALA 30-sekundersintervaller. Dessa väldigt korta och typiskt anaeroba intervaller är det många som blir förvånade över att de kan vara så effektiva för prestationsförmågan gällande långvarig uthållighet, som t.ex. Vätternrundan. Teorin bakom detta är dels att denna typ av spurtträning starkt stimulerar bildningen av enzymer i musklerna som används BÅDE vid anaerob och aerob energiproduktion. Man tror även att den höga kraftutvecklingen och ofta höga rörelsehastigheten ger stora anpassningar i nervsystemet som gör att submaximala belastningar blir mycket mer effektiva.
30-sekundare är onda intervaller som de utförs på rätt sätt, precis som vårt rum.
Efter en dag i följebilen har jag stuckit ut och tränat lite på egen hand på kvällen istället. Var ute och sprang intervaller i fredags och ska snart ut och yxa på det jag har uppför en 8km lång backe... och kanske lyxa till med några egna 30-sekundare om jag orkar.
En som kanske kört några 30-sekundare för mycket, var svalan som vi fann på balkongen imorse. Den låg helt apatisk i sin egen avföring och vi befarade att den var så illa däran att vi var tvungna att "put it out of it's misery", men efter frukost började den röra på sig och när den till sist lyckades ta sig loss från de fjädrarna som kladdat fast i stenplattan p.g.a. skiten den låg i så flaxade den iväg lite halvyrt. Kom ihåg att vila rätt länge mellan varje intervall ;-)
Själv har jag suttit i följebilen de senaste två längre cykelpassen. Idag körde de 3 timmar med 2-4st MAXIMALA 30-sekundersintervaller. Dessa väldigt korta och typiskt anaeroba intervaller är det många som blir förvånade över att de kan vara så effektiva för prestationsförmågan gällande långvarig uthållighet, som t.ex. Vätternrundan. Teorin bakom detta är dels att denna typ av spurtträning starkt stimulerar bildningen av enzymer i musklerna som används BÅDE vid anaerob och aerob energiproduktion. Man tror även att den höga kraftutvecklingen och ofta höga rörelsehastigheten ger stora anpassningar i nervsystemet som gör att submaximala belastningar blir mycket mer effektiva.
30-sekundare är onda intervaller som de utförs på rätt sätt, precis som vårt rum.
Efter en dag i följebilen har jag stuckit ut och tränat lite på egen hand på kvällen istället. Var ute och sprang intervaller i fredags och ska snart ut och yxa på det jag har uppför en 8km lång backe... och kanske lyxa till med några egna 30-sekundare om jag orkar.
En som kanske kört några 30-sekundare för mycket, var svalan som vi fann på balkongen imorse. Den låg helt apatisk i sin egen avföring och vi befarade att den var så illa däran att vi var tvungna att "put it out of it's misery", men efter frukost började den röra på sig och när den till sist lyckades ta sig loss från de fjädrarna som kladdat fast i stenplattan p.g.a. skiten den låg i så flaxade den iväg lite halvyrt. Kom ihåg att vila rätt länge mellan varje intervall ;-)
fredag 14 maj 2010
Cykelsporten bakom ratten
Nere i Tjeckien för någon dryg vecka sen körde jag för första gången följebil och det börjar nu bli en vana. Idag är det min tur att köa följebil på ett distanspassen här nere på JoFre Sports första Vätternläger. Vi har nu hunnit med två tuffa pass här nere med bl.a. ett 7,7km bergstempo och en hel del lagtempokörning och idag är det alltså 5-6 timmar på programmet. Dessvärre hänger regnet i luften, så jag är inte jätteledsen över att behöva spendera dagen i bil bakom istället...
lördag 8 maj 2010
Nytt blod i Vansbro
När jag läste Idrottstränarprogrammet på Högskolan Dalarna, hade jag en kurskamrat som ständigt mobbade mig för att jag klädde mig i trikå och höll på med en sån fjollsport som cykling. Enligt honom var idrott något man utförde per skridsko och involverade en puck och en klubba.
6 år senare har även han kommit till insikt om att cykeltränare är det finaste man kan vara. Jag är helt övertygad om att Cykelgymnasiet i Vansbro gjort en mycket bra värvning på tränarfronten när de anställt Isak Strömberg. Trots sin rätt korta karriär som cyklist (han köpte min vintercykel när vi tog examen 2006) är jag övertygad om att hans goda ledaregenskaper, gedigna teoretiska kunskaper i träningslära och intressanta influenser från ishockey kommer göra att Vansbro även fortsättningsvis kommer vara ett bra alternativ för de som vill satsa lite extra på cykelsport medan de läser på gymnastiet.
Cykelgymnasiet i Skara är en institution inom svensk cykelsport och i och med att det nu även öppnas ett cykelgymnasium vid Yrkesakademin här i Falun, finns det nu flera väldigt bra alternativ för unga cyklister att välja på :-)
6 år senare har även han kommit till insikt om att cykeltränare är det finaste man kan vara. Jag är helt övertygad om att Cykelgymnasiet i Vansbro gjort en mycket bra värvning på tränarfronten när de anställt Isak Strömberg. Trots sin rätt korta karriär som cyklist (han köpte min vintercykel när vi tog examen 2006) är jag övertygad om att hans goda ledaregenskaper, gedigna teoretiska kunskaper i träningslära och intressanta influenser från ishockey kommer göra att Vansbro även fortsättningsvis kommer vara ett bra alternativ för de som vill satsa lite extra på cykelsport medan de läser på gymnastiet.
Cykelgymnasiet i Skara är en institution inom svensk cykelsport och i och med att det nu även öppnas ett cykelgymnasium vid Yrkesakademin här i Falun, finns det nu flera väldigt bra alternativ för unga cyklister att välja på :-)
Giro d'Rhenen
Dagens etapp på Giro d'Italia, som i år startar i Holland, går på mina gamla träningsvägar från min tid där nere 2007.
Efter ungefär 115km passerar de på gatan utan för "mitt fönster" när hela spektakelt drar fram genom Rhenen.
De har "bergspris" uppför Amerongse Berg, en backe som jag tror jag klockade under två minuter från botten till toppen. Misstänker att årets bergpristävling INTE kommer att avgöras där...
Efter ungefär 115km passerar de på gatan utan för "mitt fönster" när hela spektakelt drar fram genom Rhenen.
De har "bergspris" uppför Amerongse Berg, en backe som jag tror jag klockade under två minuter från botten till toppen. Misstänker att årets bergpristävling INTE kommer att avgöras där...
Då och nu
Den här bilden togs någon gång under mitt första år som cyklist 1993.
Så här såg jag ut 16 år och en väldans massa tramptag senare.
Så här såg jag ut 16 år och en väldans massa tramptag senare.
Tufft resschema
De närmaste veckorna blir rätt intensiva för min del. Mycket trevligt ska ske och, efter rätt rigorös planerings- och förberedelsearbete de senaste dagarna, tror jag att jag har "koll på läget" :-)
Så här ser resschemat ut:
11-19/5 JoFre Sports träningsläger i Benicassim
20-24/5 MTB-landslaget på världscupen i Offenburg
25-27/5 Träff med alla förbundskaptener för olympiska sommaridrotter i Karlskrona
Helgen innan världscupen i Offenburg ska MTB-landslaget ska även köra en bundesliga i Heubach, där min ställföreträdare är Marcus Johansson. Med som massör är Ida Klockervold och mekaniker är Jonas Lundberg. Imorgon tar jag ut de sista cyklisterna i den nio åkare starka truppen till Tyskland. Det är första gången jag ska göra en landslagsuttagning, så det känns lite nervöst, eftersom hur man än vänder och vrider på det så är det några som kommer bli besvikna :-(
Så här ser resschemat ut:
11-19/5 JoFre Sports träningsläger i Benicassim
20-24/5 MTB-landslaget på världscupen i Offenburg
25-27/5 Träff med alla förbundskaptener för olympiska sommaridrotter i Karlskrona
Helgen innan världscupen i Offenburg ska MTB-landslaget ska även köra en bundesliga i Heubach, där min ställföreträdare är Marcus Johansson. Med som massör är Ida Klockervold och mekaniker är Jonas Lundberg. Imorgon tar jag ut de sista cyklisterna i den nio åkare starka truppen till Tyskland. Det är första gången jag ska göra en landslagsuttagning, så det känns lite nervöst, eftersom hur man än vänder och vrider på det så är det några som kommer bli besvikna :-(
onsdag 5 maj 2010
Fira med ett blogginlägg
Idag har jag varit hyfsat produktiv både med jobb i firman och med landslaget. Dessutom har jag tränat :-)
Därför lyxar jag med att göra ett blogginlägg (som ju inte direkt duggat tätt sista tiden) såhär på kvällskvisten.
Det blev inte någon direkt träning nere i Tjeckien eftersom jobbet som sportdirektör helt enkel tar för mycket tid. Lyckades i alla fall klämma in tre pass med armhävningar och nu har siktet inställt på att klara 100 stycken.
Efter en vecka utan träning kände jag att det var lika bra att kasta en rejäl skyffel kol(hydrater) på elden på en gång, så igår "mjukstartade" jag med 4 gånger uppför Högbobacken upp till hopptornen vid Lugnet (4:29min, 4:41min, 4:39min och 4:41min). Här kan vi snacka prologhosta, pust! Dessutom mötte jag Henrik Öijer uppe på toppen sista gången och han informerade mig om att det var 4km terräng-DM dagen efter. Jag nappade såklart och vi bestämde att vi skulle cykla till Mellsta i Borlänge där tävlingen skulle hållas.
Henrik fick tyvärr ställa in sitt deltagande, men jag cyklade till Borlänge ikväll och stånkade mig runt de där 4km på tiden 13:40min. Kändes helt OK, men det var lite ovant att ta ut mig så på löpning, eftersom det nog var nästan två år sen jag senast stod på startlinjen på en löpartävling. Jag är sån som har svårt att ta ut mig ordenligt på så kort distans, så jag yxade på ganska bra på cykeln på vägen hem också :-)
Avslutar med ett videoklipp från prisutdelningen på etapp 5 på Gracia-Orlovà, där Marie Lindberg blev 5:a och Jennie Stenerhag blev 6:a.
Därför lyxar jag med att göra ett blogginlägg (som ju inte direkt duggat tätt sista tiden) såhär på kvällskvisten.
Det blev inte någon direkt träning nere i Tjeckien eftersom jobbet som sportdirektör helt enkel tar för mycket tid. Lyckades i alla fall klämma in tre pass med armhävningar och nu har siktet inställt på att klara 100 stycken.
Efter en vecka utan träning kände jag att det var lika bra att kasta en rejäl skyffel kol(hydrater) på elden på en gång, så igår "mjukstartade" jag med 4 gånger uppför Högbobacken upp till hopptornen vid Lugnet (4:29min, 4:41min, 4:39min och 4:41min). Här kan vi snacka prologhosta, pust! Dessutom mötte jag Henrik Öijer uppe på toppen sista gången och han informerade mig om att det var 4km terräng-DM dagen efter. Jag nappade såklart och vi bestämde att vi skulle cykla till Mellsta i Borlänge där tävlingen skulle hållas.
Henrik fick tyvärr ställa in sitt deltagande, men jag cyklade till Borlänge ikväll och stånkade mig runt de där 4km på tiden 13:40min. Kändes helt OK, men det var lite ovant att ta ut mig så på löpning, eftersom det nog var nästan två år sen jag senast stod på startlinjen på en löpartävling. Jag är sån som har svårt att ta ut mig ordenligt på så kort distans, så jag yxade på ganska bra på cykeln på vägen hem också :-)
Avslutar med ett videoklipp från prisutdelningen på etapp 5 på Gracia-Orlovà, där Marie Lindberg blev 5:a och Jennie Stenerhag blev 6:a.
lördag 1 maj 2010
En positiv trend
Tjejerna kör bättre och bättre här nere i Tjeckien (eller strax över gränsen in i Polen som dagen två etapper hade start och mål). Idag har det alltså varit dubbeletapp, med tempo på morgonen och ett kort linje på en knixig bana på eftermiddagen. På eftermiddagen var Marie 5:a och Jennie 6:a. Dessutom har vi nu tre bland de 15 första sammanlagt, men tyvärr ingen riktig topplacering. Läge för offensiv åkning imorgon!
Idag kom italienska laget Michela Fanini sent till start. De hoppade dock in i klungan efter halva första varvet av sex, men diskvalificerade. Åkarna var helt vansinniga och åkte och skrek i karavan, slet av sig nummerlapparna och slängde utmed banan och kastade flaskor...
Idag kom italienska laget Michela Fanini sent till start. De hoppade dock in i klungan efter halva första varvet av sex, men diskvalificerade. Åkarna var helt vansinniga och åkte och skrek i karavan, slet av sig nummerlapparna och slängde utmed banan och kastade flaskor...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
