Där släppte det

Har undrat hur länge jag kommer att gå och gräma mig över SM och trodde nog att det skulle ta minst en vecka att komma över. Tydligen behövde jag bara tills kl 16:43 idag. Allt som krävdes var att komma ut på cykeln i det vackra vädret i sällskap med iPoden. Någonstans mellan Snoop Doggs "Tha Shiznit" och Tigas "Sunglasses at night" kände jag att det släppte :-)

Tur för fröken Ängsås det, annars hade jag nog varit rätt tråkigt grillsällskap ikväll!

Kultur-wannabe

Jag har under hela mitt vuxna (eller vad man nu ska kalla det) liv velat vara en kultursnubbe på något sätt. Orvar Säfström är den självklara förebilden och efter Lance Armstrong är nog han den jag helst skulle kunna tänka mig att tvingas byta liv med.


Hur som helst så pratade jag lite med idrottskamrat Åsa Annerstedt igår när jag var uppe och simmade. Hon har även en fot fast placerad i kulturen med filmutbildning och jobb som filmrecensent. Kollade lite på nätet efter nya filmer när jag kom hem och insåg att det kommer ett par potentiella pärlor under 2009:

Inglorious Bastards (förhoppningsvis inte Quentins första dåliga film):


Sherlock Holmes (märklig action-touch à la Guy Ritchie som kan bli succé eller flopp):


2012 (mastodontfilm är bara förnamnet, hoppas bara de håller sig på rätt sida om paranoian):


Ghosts of girlfriends past (Matthew är så puckad och dryg att han faktiskt är bra... ibland):

Ida Redig

De som hade den goda smaken (eller i alla fall turen) att lyssna på Morgonpasset i P3 i söndags morse (kanske på väg till en cykeltävling i Götene) hörde då Ida Redig spela en cover på "A little less conversation" live i studion. Jag höll på att köra av vägen, så bra var det!

Skulle ni haft annat för er just då och därmed missat detta mästerverk så uppmanar jag er att ta chansen att lyssna via P3:s webbradio.

Baksmälla

Vaknade idag med ungefär samma känsla som man kan göra efter en ovanligt blöt natt på krogen som lett till den del ageranden som man vill få en chans att göra om på ett bättre sätt. Det är ju inget snack om att det var den bästa cyklisten som vann SM-linjet igår. Cykelsporten är ju å andra sidan en idrott där inte alltid den bästa vinner. Igår hade jag chansen att slå den bästa, om inte OM hade varit...

Appropå blött, nu ska jag jogga upp till Lugnet och simma lite!

The Dutch Method

När jag var ner och tittade på VM i cykelcross i januari passade jag även på att hälsa på vänner i Amsterdam. Vi poserade glatt framför det fina budskapet på väggen...

Det sägs ju att många skaffar fina bilar för att dölja vissa specifika "tillkortakommanden". Jag behöver väl inte påminna om att jag bara cyklar. Professionellt till råga på allt ;-)

Höghöjdsuppladdning

Har inför SM-linjeloppet prövat en helt ny uppladdning, "kort-kort-höghöjdsträning". Hälsade igår kväll på en f.d. kurskamrat från Idrottstränarprogrammet, Blenda, vars mor bor ute på Västgötaslätten. Ett par hundra meter från gården hade de ett relativt nybyggt vindkraftverk som några av gårdarna runt omkring gått ihop om att investera i. Den ståtliga skapelsen hade fått namnet Karl Astrid, i jämnställdhetens tecken.


Hissen upp tog bara två personer åt gången och behövde fem minuter på sig att masa sig hela vägen upp.

Hade nöjet att bli bjuden på en "topptur" upp till 105 meters höjd. Fantastisk utsikt, som bara stördes av oljudet från snurrans kylfläktarna.

Innan höghöjdsvistelsen var vi ner och hälsade på deras stutar för att eventuellt få några extra "stutkrafter" inför loppet på söndag. Väldigt sociala krabater, som lever på övertid. De ska vanligtvis slaktas efter ca 18 månader, men Blendas mamma tycker att de åtminstone ska få uppleva tre sommrar i hagen...

Laddade dessutom upp med kokta nyvärpta ägg, nyplockade jordgubbar och nybakad kladdkaka. En hyfsad sommarkväll :-)

Nä, jag är inte bitter

Har just gjort en kalkyl som visar att jag tappade minst 18 sekunder p.g.a. mitt skägg idag (kalkylen på 17,3 sek som Öijer har gjort är helt klart för snäll) och EGENTLIGEN borde ha vunnit ;-)

Förutom skägget gjorde jag ett mycket bra lopp och hade inte mer att ge idag. Det är med andra ord bara att inse faktum och ta förlusten av min kära mästardräkt (som jag ju ändå använt hela tre gånger i år) som en värdig förlorare.

Att Alexander Wetterhall är en stark åkare bör ju knappast komma som någon överraskning för någon som är insatt i svensk elitcykel. Jag måste nog ändå påstå att jag är förvånad eftersom jag inte trodde han hade tillräckligt med rutin gällande tempolopp och kanske inte lika bra aerodynamik som jag.

Intressant är att alla medaljörer idag (jag, Alexander och Fredrik Kessiakoff) främst kört mountainbike under sin cykelkarriär. Fjärde man blev dessutom en triathlet. Såg nyss att även franska tempomästerskapen vanns av en MTB-åkare, OS-silvermedaljören Jean Christophe Peraud.

För den intresserade så såg dagens data ut såhär:
Snitteffekt: 409W
Snittpuls: 182slag/min
Snittkadens: 88rpm

Nu har jag bestämt mig...

... skägget blir kvar!

Måste ju ha något vettigt att skylla på i fall jag inte vinner :-)

Ett sista farväl, eller?

Idag tog jag farväl av min mästardräkt i tempo när jag körde "generalrepetition" med uppvärmning på trainer följt av ett testlopp i full tävlingsmundering. Det kändes bra och jag kommer som sämst göra ett OK lopp imorgon. Banan är dock så lättåkt att det kommer att bli tajt mellan åkarna och det gäller att ha marginalerna på sin sida. Just nu går jag i valet och kvalet om jag ska raka av mig skägget för att minska luftmotståndet lite lite lite till. Jag får ta och sova på saken ;-)

Foto: Henrik Öijer

Blir det ett kärt återseende imorgon eftermiddag?

Ska bara...

Det är märkligt att allt jämnt och ständigt ska ske i sista stund. Fick min nya tempohoj i fredags, d.v.s. sex dagar innan SM. Dessvärre var den i "byggsats"-format och jag har ägnat större delen av dagen att bygga ihop eländet, d.v.s. tre dagar innan SM. Detta tar förstås ungefär dubbelt så lång tid som jag hade tänkt mig att det skulle ta. Klockan är nu 01:00 och jag har "ska bara"-pysslat sedan midnatt, då jag hade tänkt mig att bryta mekandet oavsett om jag var klar eller ej. Naturligtvis är inte cykeln helt klar än trots detta...

Blixt och dunder

Cyklade nyss hem utmed sjön (dypölen) Tisken här i Falun medan det åskade. Blixten slog helt plötsligt ner väldigt nära (kanske i sjön) eftersom ljus och smäll kom samtidigt. Inför naturens krafter blir man ju minst sagt rätt ödmjuk... och lite rädd. Kändes inge vidare att cykla vidare utmed cykelvägen som kantas av träd och lyktstolpar som är de högsta punkterna på den sidan sjön :-(

Tur att man inte är fotbollsspelare och måste rusa runt på en öppen yta hela dagarna!

Harden the fuck up

Igår var jag ute och tränade tempo med min f.d. kombo Jocke. Vi skojade lite om en australiensisk komiker som tycker folk blivit för mesiga och säger åt dem att "harden the fuck up". Åkte efteråt omkring och tyckte att jag själv är jävligt hård. Kom dock på att jag inte körde det 5 timmar långa distanspass jag tänkt köra i söndags bara för att det var hällregn och 7 plusgrader.

Det här klippet är därför dedikerat till mig (och alla andra som känner sig träffade)!

Omgiven av doktorer

Jag har insett att jag är omgiven av doktorer!

I fredags disputerade min kusin i molekylär bioteknik. Försökte läsa lite i hans avhandling, men gav upp eftersom jag mest tyckte bilderna på proteinmodeller såg ut som stadskartor.

Igår fikade jag med två vänner jag inte sett på länge. Inte nog med att en är doktor och den andra är doktoran, båda deras fruar är doktorander.

Nyss "addade" en ny person mig på Facebook, och tro fan det är en doktor det med.

Nu kanske ni tänker "vadå, han är ju cyklist, klart han umgås mycket med doktorer". Det är dessvärre bara en av dem som är läkare...

Nya träningsmetoder

Har experimenterat med nya träningsmetoder den senaste tiden. Igår var det pacing bakom moped. I fredags undersökte jag om tandem kunde vara en gren att satsa på, det är det :-)

Favorit i repris

Idag har jag gjort två olika saker för andra gången i mitt liv och båda gångerna insåg jag att jag borde göra det oftare. Vad kan det vara?

1) För ganska exakt två år sedan körde jag pace bakom lillasyster Ninni på EU-moppe. Idag var det dags igen, men denna gång bakom pappa på han Sachs MadAss.


Det är bara att konstatera att även jag är så korkad (eller var det smart) att jag behöver något att jaga för att ta i på träning. Upplevde inte jag körde så våldsamt hårt, men mitt SRM, krampen i mina vader samt koman jag hamnade i efteråt antydde något annat.

2) Annandag jul var jag på väg hem till Falun efter julfirande med familjen i Uppsala. Passerade Dragon Gate i Älvkarleby och fick för mig att spontant åka in och kolla vad det egentligen är kineserna håller på med där inne. Blev glatt överraskad att det var öppet och att man kunde få 1 timmes kinesisk fotmassage för 200kr. Taget! En timme blev 80 minuter och innehöll fotbad samt massage av ben, rygg och nacke.


Idag när jag passerade blev det först en asiatisk buffé följt av fotmassage. Dessvärre hade priset ökat med 50% och dagens massör höll sig inom tidsramarna, men jag är nöjd ändå :-)

Dala Sport Academy

Igår var det kick off för Dala Sport Academy, vilket är en en vidareutveckling av högskolans satsning på elitidrott. Tanken är att man bl.a. ska lägga ett större fokus på samarbete med näringslivet och skapa förutsättningar för "idrottsentrepenörskap".

Även idrottforskning ska få större utrymme vid högskolan genom LIVI som är i full färd med att iordningställa ett biokemiskt laboratorium. Högskolans kanske mest kända idrottsforskare, Michail Tonkonogi, höll en föreläsning om styrketräning för äldre där han tyckte att den svenska "mjukismodellen" med stavgång och promenader med hunden inte höll måttet för att skapa god hälsa genom hela livet.

Han betonade vikten av musklernas betydelse för hälsa och livskvalité långt upp i åldrarna. För att bibehålla muskelmassa krävs styrketräning. Problemet är att man idag propagerar för styrketräning med långsamma rörelser. Denna träning missar den viktiga neurologiska komponenten av funktionell styrka, d.v.s. nervsystemets förmåga att aktivera så stor del av muskeln som möjligt samt förmågan att kontrahera muskeln snabbt. Nervsystemet försämras lika mycket med ålder som minskningen av muskelmassa. Tränar man bara med långsamma rörelser för att bibehålla muskelmassan missar man hälften av ekvationen som leder till försämrad funktionell kapacitet i vardagen.

Att man inte styrketränar med mer explosiva rörelser idag är ofta en produkt av den felaktiga föreställningen att man kan skada muskeln eller senorna. Faktum är dock att de maximala krafterna ofta är lägre vid explosiv styrketräning än när du går ner för en trapp.

"Man måste ta i för att kroppen ska anpassa sig och bli bättre" upprepade han flera gånger...

Jag klarade mig i 11 år

Även om jag inte är någon regelrätt fartdåre i trafiken, så händer det inte allt för sällan att jag kör lite fortare än vad hastighetsbegränsningen tillåter. Sedan jag tog körkort i februari 1998 har jag inte fått några fortkörningsböter, men för en knapp månad sen blixtrade det till från en sån där fartkamera...


Tur att pengar är det enda jag har gott om :-)

Nostalgitripp

I helgen tömmde min mor och hennes syskon ur morfar och mormors hus, eftersom de flyttat in till stan. Morfar hann ju dock bara bo i nya lägenheten någon vecka innan han var tvungen att läggas in på sjukhus. Fick en låda med grejer som mamma hade plockat ihop åt mig bland alla deras ägodelar. Bl.a. fanns det två bilder på mig från tiden då vi bodde i Charlotte, NC i slutet av 80-talet.

Minnen kom förstås genast flödande tillbaka. Bostadsområdet "Strawberry Hill". Skolorna Cotswold och Billingsville. Kompisar som Derek, Graham, Laureen och Owen. Grannparet Penn och Evelyn.

Vi besökte ju dessutom faktiskt över 30 delstater under våra resor med husbilen "Holken", så det var många intryck för en knappt 10-åring pöjk.

Jag får ursäkta klädseln med att det ändå var 1988 :-)

Min allra första MTB som sedemera fick följa med tillbaka till Sverige. Den blev dock aldrig använd i skogen, men däremot ägnade jag en sommar åt att åka på bakhjulet och hoppa i skateboardramper... färdigheter som jag numera effektivt förlorat :-)

Nu är det bevisat...

... bortom all tvivel, kvinnor är avsevärt mycket hårdare än män (i alla fall män som är tävlingscyklister)!

Hade med mig min spikmatta till Norge och alla lagkamrater skulle förstås provligga den. Alla klagade på hur ont det gjorde. Hälften gav upp inom två minuter. Alla tyckte det var obegagligt och läskigt hur illröd och prickig man blir på ryggen.

Väl hemma ville lillasyster Ninni också prova. Hon slängde sig på mattan. Beklagade sig över att den inte var tillräckligt vass. Låg flera minuter medan hon berättade att hon testat en mycket vassare hos sin pojkvän, vars hund dessutom hoppat på henne medan hon låg på mattan. De flesta brukar även tycka det gör ont att resa sig från mattan, men hon studsade upp som ingenting och tyckte det var coolt med alla prickarna.


Men are whimps!

Det tar sig...

... sa mordbrännaren!

Tog in ca 20 sek på ledaren idag och flyttade upp ekipaget till 3:e plats sammanlagt idag via en ruskigt slitsam utbrytning de sista 50km. Hade innan etappen slängt ett litet getöga på bergströjan som låg inom räckhåll. Såg till att passera de sista två bergsprisen först och blev belönad med tröjan :-)

På västfronten intet nytt

Inte för att jag vill jämställa Ringerike GP 2009 med det första världskrigets fasor. Jag tycker bara att titeln på Erich Maria Remarques roman från 1928 passar ganska bra för att beskriva det status quo som rådde idag med 119 man på samma tid.

Rysk björn

En bild från dagens etapp. Så här såg det ut när Sergyi Firsanov stötte i sista backen idag...


På toppen hade han 20 sekunder. Bakom satt jag med nio andra och körde på för allt vad tygen höll. Med 20km motvind till mål borde vi kört ikapp honom. Han valde att köra ifrån oss med ytterligare 1:40min istället!

En hyllning till mamma...?

Har precis avverkat första etappen av Ringerike GP. Jonas Aen vann så vi är förstås glada. Personligen körde jag ok, men inte mer. Har drabbats av någon märklig yrsel på lopp flera gånger i år, så även idag. Upplever inte att jag presterar något sämre, men det är ju onekligen lite obehagligt när man känner sig så yr att man nästa har svårt att hålla balansen på cykeln ibland :-(

Kom även på att det var morsdag i söndags. Hade faktiskt påbörjat ett blogginlägg som jag tänkt publicera i söndags, men det glömde jag så klart bort. Stackars sate att behöva vara mamma till mig ;-)

Jag hade ju kunnat publicera det jag hade tänkt skriva med motivet "bättre sent än aldrig". Jag nöjer mig dock med att konstatera att hon ställt upp och stöttat så mycket man kan begära av en förälder, trots att hon har många järn i elden själv med saker som heltidsarbete, politik, trädgårdsarbete och släktmiddagsvärd...

En sak tänkte jag dock gå in på lite närmare med tanke på vad den här bloggens inriktning. Mamma berättade förra veckan att hon varit och gjort en hälsoundersökning på jobbet. Bl.a. slängde de upp henne på en testcykel och gjorde ett Åstrand konditionstest. Tanten (sorry mamma) är 59 år, har aldrig idrottat i hela sitt liv och har ett testvärde på 42ml/min/kg (milliliter syre som kroppen tar upp per minut delat på kroppsvikt), vilket är helt normalt... för kvinnor i åldern 20 till 25-årsåldern.

Eftersom jag nyss skrivit en artikel för Cykeltidningen Kadens om åldrande och uthållighetsträning, har jag en del siffror relativt färskt i huvudet. Syreupptaget sjunker t.ex. med ungefär 1% per år från ca 30-årsålder för de som inte ägnar sig åt någon typ av regelbunden uthållighetsträning. Mamma borde m.a.o. haft ca 54ml/min/kg när hon var 30 år, helt otränad. Som jämförelse så är det ganska många manliga fotbollspelare i Allsvenskan som rusar runt med samma syreupptag.

Skulle kära mor dessutom ha ägnat sig åt systematisk uthållighetsträning i sin ungdoms glada dagar är ett syreupptag på ca 10-50% över det otränade tillståndet normalt att uppnå. Detta skulle innebära 60-81ml/min/kg och skulle placera henne i nivå med världens mest uthållighetstränade kvinnor.

Siffror och verklighet är å andra sidan väldigt skilda saker och precisionen på Åstrands konditionstest är minst sagt omdiskuterad. Klart verkar dock att jag i stor utsträckning har min mors gener att tacka för de framgångar som jag åtnjutit som tävlingscyklist!

Softish

Sovmorgon. God frukost. Spänstig cykeltur. Vackra omgivningar. Mumsig lunch. Massage. Skön musik. Känner mig avspänd... och dagen är inte slut än :-)

Lily Allens nya album verkar hittills inte vara lika fantastiskt som det förra, men det gör inget.