Styrt

Väl nere i Aalborg för Post Danmark Rundt så åkte jag ut på en liten tur för att spinna resan ur benen. Blev lite törstig och tog upp flaskan för att dricka en skvätt. Helt plötsligt slås styret ur handen på mig och jag faller handlöst framåt och kraschar hårt. Va fan. Jag upprepar, VA FAN!

Såren från vurpan i Köpenhamn för två veckor sedan har knappt läkt innan det är dags igen. VA FAN!

Förra gången var det klantigt av mig att ligga bakom en moped som inte visste att jag var där. Men nu, vad tusan hände. Troligen en liten sten i en sekund när koncentrationen inte var på topp. Var nog ganska liknande den vurpa som Jens Voigt gjorde på Tour de France, men lyckligtvis gick det mycket långsammare, kanske 25km/h. Skrapade lik förbannat upp mig rejält och var tvungen att åka upp till sjukhuset eftersom ett djupt sår i vänster knä befarades behövde sys.

Jag är inte bitter... jag är trött!