Rubriken till trots tänkte jag inte ge mig in på patologiska (och fatala) andningsproblem, utan fokusera på hur andningen eventuellt kan påverka prestationen.
En rätt vedertagen vetenskaplig uppfattning är att generellt sett är inte andningen (eller kanske snarare lungorna) en särskilt begränsande faktor för prestationsförmågan. Lungorna har normalt sett en överkapacitet och påverkar t.ex. i princip inte syreupptaget (VO2max) överhuvudtaget. Att lyckas andas in tillräckligt med syre är inget problem (ex. innehåller inandningsluften ca 21% syre och utandningsluften ca 15%) och andningen styrs heller inte av syrebehovet särskilt mycket, utan betydligt mer av kroppens behov av att bli av med koldioxid (CO2) i blodet. Varför är andningen ens intressant frågar ni och varför skriver karln om detta på sin blogg...?
Andningsträning i olika former har varit lite poppis till och från de senaste åren och det har rätt nyligen kommit ut en bra (om än ganska färgad i vissa avseenden eftersom författaren även har en "andningsträningsprodukt" ute på marknaden) bok i ämnet. Den tar dock lite nya grepp om träning av andningen och visar på lite ny forskning i ämnet.
Några spännande saker är att genom att träna kontroll av andningen och även andningsmuskulaturen kan man få en lägre andningsfrekvens. Detta kan vara positivt eftersom det 1) sänker syrekostnaden för andningen (som annars kan vara ca 15% av den totala syrekonsumtionen vid högre intensiteter), 2) kan sänka upplevelsen av ansträngning och stressnivån samt 3) minska vätskeförlusterna som andningen ger (vi inte bara svettas ut, utan även andas ut en hel del vätska). Lägg därtill att andningsmuskulaturen och muskulaturen som sköter vår bålstabilitet i mångt och mycket är densamma så kan det finnas en del fördelar även ur den aspekten.
Jag köpte en PowerBreathe redan för ett antal år sedan och har läge trott på detta som en kompletterande träning för elitaktiva. Problemet som jag märkt med den här typen av träning är att det känns så B och är så tråkigt att det lätt "rinner ut i sanden". Boken ovan ger dock lite intressanta tips på hur man integrerar detta i både bålstyrketräningen och även träningen på cykeln, vilket förhoppningsvis ökar chanserna att andningsträningen verkligen blir av.
Ämnet har även varit uppe på tapeten under tiden här borta eftersom flera upplever att de har lite problem med andningen. Massör Ida har därför experimenterat lite på mig genom att masserar enligt den s.k. Lotorpsmetoden, vilket gav en del märkliga reaktioner i form av spasmer när spänningar i andningsmusklerna släppte :-)
Vi var på Playitas samtidigt som Saxobank-Sungard i december och de fokuserade på ren andningsträning och kontroll i två dagar. Det var ganska fnissigt bland boysen i början. Cyklister är väl inte så vana att klämma på varandra.
SvaraRaderahttp://www.breatheology.com/
Fick själv ett litet discbrock i nacken när jag använde min för några år sedan.Jag trodde det var en ren tillfällighet tills en kompis provade den och efter några inandningar small det till i nacken med världens nack spärr.Kompisens nackproblem släppte dock efter några dagar men det fick mig ändå att bli lite skeptisk till vad man kan vinna och förlora med denna träning./Bosse
SvaraRaderaBosse, det där med nackproblem p.g.a. andningsstyrketräning verkar vara rätt vanligt. Har själv också fått nackspärr och har hört fler som haft lite småproblem. Min teori är 1) att detta bara sker när man inte andas korrekt, d.v.s. med "magen" (diafragman) och 2) när man ökar belastningen för snabbt så att "fel" muskler (bl.a. i hals och nacke) tvingas kopplas in. Skulle vi bara ha lite mindre brådis med träningsökningen och fokusera på teknik istället för kraft skulle det troligen inte bli några problem. Har den senaste tiden tränat en hel del med bättre teknik och inte haft minst lilla känning i nacken alls...
SvaraRadera