Slut som...

... ja, vad jag nu än är, för artist går det banne mig inte att påstå när man just blivit pinsamt tydligt jämförd med Fabian!

Vi ska snart iväg till start på Tour de Gevaudan så en kort resumé av gårdagen:

Jag körde dåligt. Det kändes dåligt. Jag är besviken. Till flyget direkt efter målgång. Flyg till München. Vänta. Flyg till Lyon. Bil till Mende. Framme kl 02:30. Jag är helt slut!

En längre redogörelse kommer, om jag nu överlever dagens etapp...

Dagens tips

Efter noga analyser tippar jag att jag vevar runt banans 49,8km på 1:03:57 idag och är 3:13min efter segraren!

Mina mellantider bör vara:
12:30 (backen)
21:40 (varvning)
33:55 (backen)
43:00 (varvning)
55:00 (backen)
1:03:57 (mål)

Då har jag gjort ett riktigt bra lopp och bör ha möjlighet att förbättra förra årets 20:e plats!

Musikdetektiv

På väg från Duo Normand spelades en låt på radio som Jens-Erik sade var bra. Jag kunde bara hålla med. Riktigt skönt driv, sväng och dessutom trallvänlig. Han kom dock inte på vad det var för artist. Shit! Kollade på radiostationens hemsida efter låtlistor, men den funktionen fanns inte än.

Första kvällen här i Lugano hörde jag den igen och frågade alla vid bordet om de visste vad det var. Emilia Fahlin gillade den också och ville veta. Detektivarbetet började och idag vid lunch kunde hon triumferande meddela att det var Gossip med låten "Heavy Cross". Enjoy!

Åhmenvafanvadrygtdå!

Nyss klarat av mitt "väckningspass" på trainer nere i ett garage på hotellet. Hade för avsikt att köra en tävlingsuppvärmning, sedan ca 30min kring tröskel och slutligen spinna ca 30min. Jag brukar fungera bäst när jag kört relativt hårt (och rätt ofta när jag kört mig fultständigt slut dagen innan).

Det var dock så varmt där nere att jag kortade ner det hela till 1 timme med 2x5min strax över tröskel (410W). Svettades floder och flåsade i värmen. Det ser jag dock som en klar fördel eftersom värme, svettning och uttorkning stimulerar flera hormoner som gör att kroppen ökar sin blodvolym, ja, förutsatt att man fyller på bra med vätska och salter. Min kropp tycks vara rätt känslig för skillnader i blodvolym och jag tror att detta är en anledning till att jag svarar bra på hård träning dagen innan jag ska prestera.

Medan jag satt där kom Gustav förbi. Han pekade på avsaknaden av framväxel och frågade "men, hur tänkte du nu, ska du verkligen köra uppför den där backen på stora skivan?". STÖN! Hade ju bestämt mig att köra utan framväxel, men när en av förhandsfavoriterna till guldet anser det vara lite väl optimistiskt så blir man ju velig igen...

VM-banan

Idag avverkades tre varv på VM-banan. En trevlig bekantskap, men rätt slätstruken, inget att hetsa upp sig något nämnvärt för. Inga komplicerade kurvor, ingen extremt dålig väg eller andra hinder. Det enda som krävde lite fundering var om jag skulle ha framväxel eller ej på loppet. Enda backen på banan är i alla fall så tuff att när jag gasade på (1:39min med 520W) en gång så hamnade jag en bit neråt 60 i kadens på 53-21. Har i alla fall bestämt mig för att köra utan framväxel (färre saker som kan krångla och ett vajerhölje mindre som flaxar i vinden) eftersom sträckan där det blir lite tungtrampat ändå bara är dryga 100m... och jag kan ju alltid kasta upp kedjan på 23:an bak, även om det då blir en trist vinkel på kedjan!

Har med mig två tempocyklar ner, en tävlingscykel och en reservcykel. Tack vare Klas och Henrics vård är de nu i det bästa skick de någonsin varit i :-)

Fick även en rejäl massage av Andreas igår och idag. Framförallt får han knåda sätet eftersom det tar en del stryk då de musklerna både sträcks ut och får jobba hårt när man sitter i tempoställning. Skinkorna kallas förresten för "ballarna" på danska. Ni kan tro att jag blev lite fundersam i våras när en dansk massör frågade om jag även ville ha lite massage på "ballarna". Jag avböjde vänligt men bestämt, eftersom han inte var så attraktiv, men vi redde till slut ut "missförståndet".

På plats

Duo Normand gick helt ok tycker jag. Det kändes klart bättre än på Chrono Champenois. Taktiken som vi kom överens om innan loppet följdes men med viss modifikation som kändes mest naturlig beroende på hur loppet utvecklade sig. Jens-Erik märkte att jag var starkast av oss efter ca en tredjedel av loppet. Rutinerad som han är bet han inte ihop och körde helt slut på sig långt innan mål bara för att vi prompt skulle dra exakt lika. Han lät mig ta det mesta under mitten av loppet så att han hade kvar i tanken till de sista 10-15km. Sista 10km körde vi riktigt bra och plockade bl.a. in 38 sek på de som blev 5:a, eftersom de var 36 sek före oss med milen kvar. Vi blev 4:a, 4 sek efter 3:e platsen och 17 sek efter 2:a platsen. Upp till seger var det dock en bra bit, närmare bestämt 2:36min.

Formen är alltså på plats!

Efter loppet igår brassade vi upp till Hof Ter Kammen i Oudenaarde, där vi i princip alltid bor när vi är i Belgien. Idag körde jag mitt längsta pass på en tempocykel. Hade bara den att tillgå så dagens 4 timmar långa distanspass blev alltså i tempoposition, vilket faktiskt kändes förvånansvärt bekvämt. Susade fram utmed kanalen, först ner till Tournai, sedan upp till Gent och så tillbaka till Oudenaarde. Fint väder tillråga på allt, inte alls det Belgien man är van vid. Efter tränignen bar det av till Zaventems flygplats för vidare transport ner till VM.

Nu är jag således på plats i Schweiz inför VM. "Schiit schöönt" som några skulle säga. Vi bor i Lugano ca 27km från Mendrisio.

Imorgon blir första turen på VM-banan. Det är 16,6km asfalt som jag verkligen ser fra emot att stifta bekantskap med...

Partempotaktik

Nu har vi enats om taktiken för dagens lopp.

Vi börjar lugnt och tar ca 1min långa förningar första milen. Mellan 10 och 30km försöker vi lägga oss på nära vår maxfart och satsa på att ta ca 30s långa förningar. Vid 32km går vi in i ett ca 10km långt parti som går upp och ner hela tiden. Där ska vi satsa på att jag kör mest uppför och Jens-Erik mest utför. Detta innebär ca 2-3min långa förningar för mig, men där Jens-Erik också måste arbeta hårt mot graviationen. Hans förningar blir upp till 1min långa men där jag får rejäl vila eftersom det är väldigt lätt att ligga på rulle utför. Anledningen till denna taktik är att vi tror att jag har bättre tröskeluthållighet och han har bättre toppfart. Sista 10km får vi se hur vi mår relativt till varandra och justera arbetsbelastningen därefter...

814878

Rubriken är koden till mitt rum på Ibis Hotel i Saint Lô (tips till alla singeltjejer här ute på den franska vischan). Den är ovanligt lätt för mig att komma ihåg, eftersom min äldsta lillasyster Eva är född -81, min far -48 och jag -78. Kamperar ihop med Jens-Erik Madsen. Han är något jag gärna skull vilja vara. Han är världsmästare, i 4000m lagförföljelse på bana för att vara exakt!

Imorgon ska jag och JEM köra Duo Normand, ett partempo över 54km. Vi körde banan idag och även denna helg bjussar fransoserna på en tempobana av rang. Förra helgens insats i Chrono Champenois var jag inte direkt sprudlande glad över, men det har känts bättre och bättre under veckan och jag vågar faktiskt vara lite försiktigt optimistisk. Jag tänker dock inte drista mig till att raka armarna den här gången...

Kikade ikväll på lite bilder från vår sportdirre Renés hus i Oregon där jag, Martin och numera även Viktor ska övernatta någon natt på den stundande road trippen. Shit vad det var fin natur där omkring! René varnade dock att om man tar vänster istället för höger när man kommer ut på landsvägen från hans uppfart så är det asfalt i 1km, sen är det ca 300-400km grusvägar och skog, "and nobody around to hear you screem". Det bor 3 milj. människor i Oregon, hälften av dem i Portland och staten är ungefär lika stor som Spanien. Mmmm, lebensraum :-)

Hemma bra, men...

Cyklade runt Siljan idag. Fan det är banne mig 200km varje gång runt den där sjön. Att man inte lär sig...

Dalarna är rätt vackert såhär års, i höstskrud och allt. Men jag måste ändå tillstå att jag längtar ändå till USA. Ett mål för den resan är Yosemite National Park, där man kan få njuta av en sån här utsikt :-)

Men sluta pula!

Varför kan dom inte hålla händerna ur kakburken...?

På Danmark Rundt fick jag stryk med 33s på 15,5km tempo av Maurizio Biondo. Tyckte själv att jag fick till ett bra lopp. Blev ju trots allt 8:a bara 5s från 2:a platsen. Signiori Biondo vann alltså med 28s före tvåan, sen var det upp till en sekund som skiljde åkarna i täten.

Nu har han åkt dit för EPO... känns skönt på något sätt :-)


För att åka 33s fortare på 15,5km så lär man nog ladda på upp emot en 100W mer än vad jag gjorde (d.v.s. ca 530W, vilket ju är rätt mycket)... särskilt om man kör med ett sånt framhjul och alla vajerhöljen flaxandes i vinden ;-)