Bloggcomeback

Blogginläggen har ju inte direkt duggat tätt från min sida under maj månad. Orsaken är enkel, det har varit fullt upp med roliga saker som krävt mitt fulla fokus.

Senaste inlägget var från Spanien där jag och Joakim höll vårt första (av många?) "officiella" träningsläger vid träningsanläggningarna på Intur Sport i Bnicassim. Det filmades en hel del där nere och jag hoppas kunna bjuda på några trevlig sekvenser här på bloggen när filmskapare Åsa har hunnit bearbeta materialet lite :-)

Bra träning fick vi i alla fall till och det var verkligen ett roligt gäng som var där och trampade. De flesta tillhörde Fredrikshof CK's Sub7-gäng och jag är förhoppningsfull inför Vätternrundan, där även jag själv tänkte delta och svettas.

Flyget från Benicassim landade lite försenat kl 00:15 och jag hann sova ca 3 timmar i mitt hotellrum på Rest & Fly på Arlanda innan flyget till Stuttgart gick kl 06:10. I Stuttgart mötte landslagsmassören Ida "Idolino" Klockervold upp för vidare transport till MTB-världscupen i Offenburg.

Bland det första jag gjorde där nere var att cykla banan tillsammans med juniorkillarna och passade då på att utföra årets första cykelvurpa (jag vurpade ju ett antal gånger på längdskidor i vintras) utför en passage på banan som kallas "Wolfs Drop". Till tävlingen sen hade det torkat upp rejält, så till den milda grad att Emelie Batty (juniorkillarnas favorit) tyckte att det kändes onödigt att ens ha framhjul på cykeln...



Detta är faktiskt en av få gånger jag sett världseliten cykla, jag jag ju tidigare suttit på en cykel själv (fast lite längre bak i fältet).

Så här ser i alla fall världens bästa MTB-åkare, Julien Absalon, ut...


... eller ja, de flesta cyklister känner nog igenom honom bättre såhär ;-)


En sak som är klart slående är att det är mycket tuffare banor banor utomlands. Framförallt tekniskt och då korta avsnitt som är väldigt utmanande och rent av farliga, t.o.m. för de bästa i världen om något råkar gå snett. I nyss nämnda "Wolfs Drop" som man såg från langningszonen var det minst 4 åkare som fick fraktas iväg med bår under helgen.

Tyckte vi hade en rätt skön gemenskap där nere eftersom även Kalaspuffarna, Åsa Erlandsson och mamma Nilsson bodde på samma gata som junior/U23-landslaget. Mamma Nilsson ska ha ett stort tack för arbetet med att svänga ihop middag för 14 personer tre dagar i rad :-)

Från Offenburg bar det av i bil mot Sverige och jag angjorde faderns residens i Sundbro utanför Uppsala strax före kl tolv på måndagskvällen. Därefter blev det cykelklädes tvätt och flaskdiskning till strax efter kl 01, innan jag slängde mig i säng för ytterligare fyra härliga timmars sömn, innan det var dags att åka mot Arlanda för att ta flyget ner mot Karlskrona.

Sveriges Olympiska Kommitté visar det sig har lite aktivitet även mellan olympiaderna och nu skulle alla förbundskaptener för olympiska sommaridrotter samlas för planering och utveckling som coacher. Det blev en del klassrumsarbete, gruppdiskussioner och brainstorming, men även lite spännande grejer som ett besök på gamla militära fästningen Kungsholmen, team building övningar (där jag trots att jag hade två olympiska mästare med i laget torskade), åktur med stridbåt 90, studiebesök på Telenor Arena och Blekinge Health Arena och även en föreläsning om miljötänk med ångpanneföreningen.


Pust! Nu har jag i alla fall landat lite här hemma i Falun och kunnat "jobba ikapp" lite grann, men jag tror maj 2010 går till historien som min hittills mest aktiva månad. Just ja, jag har flyttat ihop med fröken Ängsås d.ä. också... men mer om henne senare ;-)