A tribute to morfar

Hade ett inlägg om min morfar och hans lite speciella sätt att uttrycka sig här på bloggen tidigt i våras som verkade rätt uppskattat. Igår kväll gick "centerextremisten från Skuttunge" ur tiden efter en längre tids ohälsa så jag tänkte köra samma inlägg igen som en "favorit i repris" :-)

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag har jag varit och hälsat på min mormor och morfar. Båda är väldigt skröpliga och det gäller att ta till vara på tillfällena då man kan åka och hälsa på dem. De flyttade för två veckor sedan in till en lägenhet i stan efter att ha spenderat hela sina 87 resp. 89 år långa liv ute på landet.

Morfar har alltid haft ett lite speciellt sätt att uttrycka sig och några axplock av hans verbala repertoar är:

"Py fan för Ludde" (jo det ska vara py och inte fy)
"Det är det här vi gör om dagarna sa Hugo Pettersson till länsman"
"Det var så förskräckligt att tuppen sparkade mig"
"Du är så dum att du hälsar på tåget"
"Det bästa jag vet är att spika och ligga med fina flickor"
"Två supar är som snökedjor"
"Pojkar, pojkar, pojkar sa Jerk Jan om hönsen"
"Du kommer att nöta ut nuppen inifrån"
"Järnvägar" (som svordom)
"Det passar som pitt i Greta tre dagar före julafton"

En klassisk historia är den om två pojkar från socknen som, när de var små pojkar, hade för vana att svära var och varannat ord. Socknens pastor råkade gå förbi och höra pojkarna yttra svordom efter svordom och frågade dem "gossar, har ni inte hört talas om Jesus?". Den ena av dem tittade upp på pastorn och svarade "Jesus, är det nån gubbjävel från Björklinge det?".

Idag berättade morfar även varför granngården till Sundbro, där min far bor och jag just nu huserar, kallas "Knopparbo". Någon av bönderna på gården för länge sedan var inte allt för produktiv, utan gick mest omkring och "knoppade". Namnet har dessutom tydligen inte varit allt för populärt bland dess invånare genom generationerna. Egentligen heter gården Uggelsta! Pest eller kolera, någon?