Lycka

Idag vågade jag mig ut på cykeln igen efter ett par dagars horisontalläge. Solen strålade och ryggen skötte sig relativt väl. Det gjorde visserligen lite småont i princip hela tiden, men inte värre än att jag dristade mig till att gasa på lite uppför en gång, Baggbo på 4:57min (Henrik, notera det i "Faluns Finest", jag lovar dock på stående fot en putsning med minst 30sek inom en månad). På vägen hem hade jag en sån obehaglig känsla i magen att jag utmanat ödet lite för mycket och att ryggen skulle straffa mig när jag kom hem, ev. gipsvagga det närmaste året. Lyckligtvis verkar min magkänsla vara fel ute, LYCKA! Efter lite stretching kändes ryggen faktiskt riktigt bra och har fortsatt att sköta sig hela kvällen. Imorgon blir det nog en längre tur...

Jo, det där med lycka är banne mig en lustig grej. Helt subjektivt och omätbart, men ack så eftersträvansvärt. Läset nyligen om att man i Bhutan inte bara mäter BNP (bruttonationalprodukt) utan även BNL (bruttonationallycka). Kanske inte så svårt att vara glad när man bor på en så här vacker plats.


Blev påmind om detta imorse när jag såg The Late Show med David Letterman som hade besök av Michael J Fox. Michael hade varit på besök i Bhutan, för att bli inspirerad av BNL och dess optimistiska budskap medan han skrev boken "Always Looking Up: The Adventures of an Incurable Optimist". För dem som inte är bekanta med "Micke", så är bokens titel fantastiskt rolig. Killen är extremt kort (always looking up) och är dessutom sjuk i Parkinson (incurable).

Sverige ligger för övrigt på 7:e plats på listan över världens lyckligste länder. Lyckligast är tydligen danskarna, tur att man kör på ett danskt hold me dejliga drenger :-)