Världens sämsta jobb

Om väderleksrapporten för Ringerike GP (som börjar på onsdag) stämmer så kan yrket tävlingscyklist vara en god kandidat till titeln "världens sämsta jobb"!


Det sjukaste är att jag gjort sånt här helt oavlönat förr om åren och högst troligen kommer att göra det helt oavlönat i framtiden. Man kanske skulle skaffa sig en sån här (för sitt eget bästa)...

Konspirationsteorera mera

Kvällens middagskonversation med laget dominerades av konspirationsteorier kring 9/11 och vilka som EGENTLIGEN låg bakom terrorattackerna den ödesdigra dagen...?



Vill man förkovra sig ännu mer i detta så rekommenderas även den nedanstående dokumentären varmt.



Relaterat till detta är ju onekligen våra vänner i "Project for The New American Century" som verkligen försöker leva den klassiska "filmskurkdrömmen" om världsherravälde.

Hämnden är ljuv

I år fick vi storstryk av ärkerivalerna här i Danmark, Team Designa Kökken, vid GP Herning, som är ett viktigt lopp för oss. De tog en trippelseger och jag var bästa man i Capinordic på en trött femteplats.

Idag tog vi en gruvlig revanch! Dagens Designa Löpet med huvudsponsor Designa Kökken och med start och mål utan för huvudkontoret, är årets kanske viktigaste loppet för dem. Ok, vi krossade dem inte, men vi vann. Det räcker :-)

Rasmus vann spurten, före Designas Allan Johansen, i den 3-mannagrupp som spurtade om segern. Själv kastade jag in cykeln på en (återigen) trött 6:e plats.


Dessutom hade vi tur med vädret...

Meriterad sängkamrat

Det är inte varje natt man delar jag säng med en VM-silvermedaljör, men det ska jag göra ikväll. Dessvärre är det en han, Daniel Kreutzfelt!

Nu borde jag gå och lägga mig...

... men "ska bara"... blogga lite :-)

Barça var det bättre laget ikväll och den där "show-offen" mellan Messi och Ronaldo som vissa pratade om innan matchen blev ju rena promenadsegern för den förstnämnde. Man U och Christiano Ronaldo var pinsamt kass, med undantag för de första 10min innan Eto'o sparkade in 1-0 målet. Min favorit Puyol var inte riktigt så bra som han brukar kunna vara och underlät sig dessutom att bli provocerad av Ronaldo. Om ryktet att Sir Alex Ferguson ska ha kastat en sko i ansiktet på Beckham, någon gång under åren han spelade där, stämmer så är jag inte inte det minst avundsjuk på spelarna i Man U just nu...

Har lyckats få en ömmande knöl på extensorsenan till vänster stortå och ska imorgon till en specialist som håller till på Råsunda i Stockholm. Hoppas han kan svänga iordning något bra som avlastar området. Nästa vecka är det ju dags för Ringerike GP.


Har börjat packa det mesta ikväll, men även om jag har packat för tävling 1000-tals gånger förut så måste jag alltid tänka till lite när jag ska vara borta en längre tid och dessutom på etapplopp.

Jag borde ha rimliga chanser att ingå i det vinnade laget på Ringerike i år igen. Man startar med 6-mannalag, fem av oss körde ifjol (men i fyra olika lag) och den som var sämst placerad sammanlagt blev 11:a. Han som inte körde ifjol är Rasmus Guldhammar, som vann Liege-Bastogne-Liege U23 i år, så jag tror han ska klara backarna i Norge rätt bra han också ;-)

30-årskris?

Är det ett tecken på någon form av livskris när man börjar läsa såna där "självförverkligande" vuxenböcker?




Var så taggad att börja läsa "The 4 hour work week" att jag mer eller mindre sträckläste de sista 150 sidorna av "Tärningsspelaren" bara för att jag ville komma igång med nästa bok...

Pulsbaserad kärlek

Min äldsta lillasyster Eva har flyttat till storstan och börjat på spinning som alla andra 08:or. För någon vecka sen frågade hon mig om en puls på >110 var normalt att ha innan man ens satt sig på spinningcykeln. Jag tyckte det lät högt. Vi kollade hennes puls där och då och den låg ju kring 70, vilket får betecknas som normalt.

Hon nämnde dock att hon oftast kände sig lite stressad av hela "spinningsituationen". Sånt kan ju onekligen driva upp pulsen.

Här om dagen följde hennes sambo med på passet och nu helt plötsligt låg hennes puls kring 90 innan hon klev på cykeln och vevade igång. Han gjorde att hon kände sig trygg på spinningen och kunde slappna av, vilket visade sig på pulsen :-)

Bakåfram

Ikväll när jag kom till Arlanda för att checka in i självbetjäningsautomaten fick jag meddelandet "Var vänlig kontakta personalen". Kvinnan bakom incheckningsdisken trodde först att jag skrivit in fel bokningsnummer i automaten, men så var det inte. När jag berättade att jag skulle med 20:05 flyget till Köpenhamn såg hon förbryllad ut och informerade mig att SAS inte hade något flyg till Köpenhamn kl 20:05 och inte senare ikväll heller. Vid närmare inspektion av mitt boknings-sms jag fått från danskarna upptäckte vi att de bokat flyg från Kastrup till Arlanda ikväll och Arlanda till Kastrup på söndag. Tvärt om alltså... Sweet!

Fick raskt promenera från Terminal 5 till Terminal 2 för att försöka köpa en biljett med Norwegian istället, de hade ett flyg som gick 20:15. Det löste sig med nöd och näppe. Jag var ju som vanligt inte direkt ute i jättegod tid till mitt första flyg :-)

Dagen i övrigt var soft, satsade på Café Linné istället för Café Linné. En lätt förvirrande korsning för kaffeälskare det där!

Vimmelkantig

Idag tog jag ett vänstervarv runt dalarnas mest kända vattendrag, Siljan. Passade på att testa klättrarbenen upp till Vidablick i Rättvik. Tryckte på nästan hela vägen vilket gjorde att jag sista halvtimmen vacklade jag in i väggen. När jag drog på 30s spurt till Falun-skylten på toppen av Gamla Berget, verkade dock kroppen fått nog. Jag blev helt snurrig i huvudet och höll på att cykla omkull direkt efteråt. Darrig, slapp och vimmelkantig rullade jag hem och havererade på soffan. Vill minnas att jag körde ett liknande pass förra våren och var helt förstörd efter det också... att man inte lär sig!


Inför en tur runt Siljan för några år sedan frågade den f.d. Falucyklisten och numera Scott-säljaren Tobbe Wallén vart vi skulle köra. Jag började beskriva vägen men blev avbruten med "du, jag har cyklat runt den sjön rätt många gånger, man tar höger eller vänstervarv, that's it"...

Spola kröken

I juli ifjol inledde jag och syster Sjöström d.ä. våra nya liv som absolutister. Detta igår i ett vad där den som får ett ev. återfall står som misserabel förlorare och får stå för hela kalaset när vi åker på solsemester för att fira segraren :-)

Vi blir både bemötta med stor förvåning när vi berättar detta för folk och i princip alla säger "men hur ska du veta att hon/han inte dricker bakom din rygg". What?!?!? Vart har moralen i världen tagit vägen (om det nu någonsin funnits någon)?

Som elitidrottare har jag visserligen aldrig varit någon stordrinkare, men nu blir det noll, zipp, zero!

Kan inte påstå att jag saknar det nämnvärt eftersom det inte finns någon alkoholhaltig dryck som jag tycker är särskilt god. Har genom åren alltså sett det som ett rent rusningsmedel och suget efter kemikalisk berusning verkar förvånanande nog minska med ålder :-O

Världens klokaste TV-personlighet sade nyss en intressant sak om just alkohol. Hittade bara ett klipp på tyska, men på något sätt känns det helt rätt :-)

Tandläkarskräck

Idag har jag varit hos tandläkaren och vet nu vad tandläkarskräck innebär. Tycker inte att det gör särskilt ont i tänderna när de borrar, smärtan kommer enbart från plånboken. Det kostade 2200kr att ligga där i 40min och jag ska dit igen kl 07:30 imorgon.... Stön!

Daredevil II

Alldeles nyss pillade även jag bort en stor sårskorpa på höften efter vurpan i slutet av Skandisloppet. Nu får det snart vara nog med galenskaperna!

Daredevil

För drygt en månad sen körde jag ett "mage & rygg"-pass följt av roddmaskin uppe på Nautilus. Det passet resulterade i ett klassiskt ryggskott, ett par dagar i ryggläge och att jag missade Circuit des Ardennes.

Idag var jag tillbaka på brottsplatsen för första gången sedan dess och körde samma pass. Man vill ju leva på gränsen, våghals som man är?

Fast det är klart, jag tog det ju lite lugnare... helt crazy är jag ju inte?

Tror för övrigt att jag ska försöka skaffa mig en sån där dräkt att tävla i.

Tvivelaktig hygien

I lördags körde jag Bikebuster Copenhagen GP. Regnigt, kallt och kollektivt misslyckande från laget. Det är sånt man lever för?!?!?!?

Dessutom fick jag prioritera bort sånt tjafs som dusch efter loppet för att hinna till flyget. Det fick bli en klassisk "belgardusch", d.v.s. en tvättlapp, lite eau de cologne och sen på med träningsoverallen. Var orolig att de inte skulle släppa igenom mig i säkerhetskontrollen på Kastrup med motiveringen att jag var att betrakta som någon form av "biologisk krigsföring".

Från Arlanda åkte jag raka spåret till min syster som hade inflyttningsfest. Det var helt klart första gången jag duschade EFTER att jag kom till en fest. Men det var en bra "isbrytare" när jag skulle prata med folk jag inte träffat förut, så det kanske blir en vana :-)

Om dagen igår (räknar inflyttningsfesten till idag eftersom jag anlände kl 23:40) var relativt fiaskobetonad så var det närmare nirvana idag...

Vaknade rätt utvilad på Evas soffa av att hennes katter brottades på mitt täcke. Åt sedan frukost och försökte hjälpa Eva och Peter med DN's söndagskryss (tror jag bidrog med ett ord). Tackade för gästfriheten och tog T-banan till Östermalmstorg och mötte upp Syster Sjöström d.y. på Sture Plan. Lunchade BBQ-burgare på nått flytande hak vid brofästet till Djurgården och pratade om kroppsspråk, svensk trygghetsnarkomani och hur relationen till ens föräldrar förändras med åren. Promenerade sedemera ut på Djurgården och letade efter någon glassförsäljare samtidigt som vi fortsatte med de djupa konversationerna.

Kl 15:00 var jag bjudan på dop, även det ute på Djurgården, och mötte upp mamma, Ninni, pappa och Gunilla vid kyrkan. Prästkusin Karl-Johans prästfru Annelie skulle döpa kusin Andreas och hans fru Elinors dotter Lisa Matilda Vihelmina. Är ju inte direkt kristen fanatiker, men uppskattar verkligen religösa tillfällen att umgås med släkten eftersom de högtidliga formerna inte bara göra att det blir av, utan även skapar en viss eftertanke och stämning.

För att inte drabbas av social överbelastning undvek jag att antasta någon medresenär på tåget hem till Falun för samtal. Kopplade av och lyssnade bl.a. på orginalversionen av:

Tidsresa i idrottskarriären

Fick nyss ett e-mail från fotografen David Elmfeldt med en bild från 2003.


Gick tillbaka i mina arkiv och fann dessa bilder spridda över 11 års cyklande...

1998: Sten Sture Pokalen hemma i Uppsala med Tony Andersson och Magnus Palmberg på hjul. Fick ledigt från lumpen för att köra tävlingen, men vurpade halvvägs in i loppet och knäckte bakväxeln.


2003 (foto: Dalarnas Tidningar): Seger i Finnmarksturen, troligen det lyckligaste jag varit på en cykel. Enda gången jag gråtit av glädje för ett tävlingsresultats skull :-)


2009 (foto: Emma Fahlström): Uppför Slottsbacken på Skandis GP i söndags. Slet som ett djur hela loppet och stönade t.o.m. högljutt av smärta flera gånger.

Miljövänliga transportmedel

Ska det verkligen behöva vara så att det är rejält mycket billigare att ta bilen än att åka tåg?

Kollade just resealternativ från Falun till Arlanda på www.sj.se, eftersom jag ska ner till Köbenhavn på fredag. Billigaste resan kostar 362kr (enkel) och då kommer jag fram lite för tidigt, men nästa resa (som kostar 432kr) kommer fram lite för sent. Tar jag bilen kommer det att kosta ca 250kr i bensin och jag kommer fram exakt när jag vill... Men ok, på tåget kan jag ju koppla av, läsa och samtidigt ha ett relativt rent (grönt) samvete!

Det är inte klokt vad det är skönt!

Efter en helg med två hårda cykellopp och bara tre timmars sömn mellan de två är det en närmast orgasmisk upplevelse att lägga sig ikväll (detta skrivs från sängen).

Otroligt jävla megaskönt var det även att vinna dagens lopp i staden jag växt upp i och efter intensivt kombaterande med framförallt de forna lagkamraterna i Cykelcity. Inte för att det är extra roligt att slå f.d. lagkamrater utan p.g.a. det sätt jag lyckades göra det på. Ett tag kände jag mig som en grön prick i ett hav av rödvita Cykelcityåkare. Trodde halvvägs in i loppet att det knappt skulle gå att komma topp 5 idag. Men skam den som ger sig... kämpade, slet, frustade och t.o.m. skrek ut smärta... och det gick vägen!

Dagens musikinslag blir inspirerat av dagens lopp. The Prodigy har periodvis gått riktigt varmt i mina hörlurar, främst deras två första skivor. Deras sista platta (har för mig att de är skivaktuella igen, men har inte hört den än) är den solklart sämsta, men med den passade titeln "Always outnumbered, never outgunned" och innehåller bl.a. låten "Hot ride" :-)

Dagens topplista

Skönaste: Fikat på Café Fågelsången
Irriterande: Sverige - Kanada 1-3
Retfulla: Två (2!) punkteringar på dagens 39min långa cykeltur
Dummaste: http://www.primagallerian.se/UV-drakt_GATE.asp
Sötaste: Lösgodiset från Statoil bredvid hotellet
Överraskande: Att jag bet av en tand när jag åt lösgodis
Comeback: Pappa som cykelmassör efter ett 10 år långt uppehåll
Förvirrande: Nya Skandisloppsbanan
Klichéartade: Filmen "True Lies" med Arnold Schwartzeneger på TV6
Tidspressade: Träffa Sara och Ann Charlotte över ett glas Coca Cola på Rififi

... och dagens musik

Murphy på semester?

Enligt Murphys lag så ska ju "allt som kan gå fel göra det". Jag vet inte om den gode Murphy är inblandad i konceptet med att om man låter bli att vidta en åtgärd för att förhindra en negativ händelse så kommer den med 100% säkerhet att inträffa och vidtar man åtgärden så kommer denna sak med 100% säkerhet inte inträffa och man ansträngde sig i onödan. Idag var jag rutinerad nog att åka direkt till cykelaffären är jag på väg ut på rundan, kom på att jag inte hade någon reservslang eller lagningslappar. Detta brukar ju vara ett säkert recept för att slippa punkteringar under en överskådlig framtid. Men se, mina ansträngningar bar frukt, eller var i alla fall inte förgäves, eftersom jag fick punktering när jag och Jocke var längst bort på dagens runda :-)


Jag blir dock lite orolig eftersom Murphy även har myntat följande lag:

"If you perceive that there are four possible ways in which something can go wrong, and circumvent these, then a fifth way, unprepared for, will promptly develop"

Ok, jag undvek punkteringsproblemet, men vad är det nu för satyg som väntar mig...?

Träningsprogram inför Vätternrundan

Nu är äntligen den nya webbshoppen och de färdiga träningsprogrammen inför Vätternrundan klara på hemsidan :-)

Hemma i Falun

Helgens tävlingar gick bra och formen är god. Som enkelspårig idrottsnörd är man nöjd bara med det.

Segern i Randers i söndags var en sådan gång när mentala aspekter spelade stor roll. Jag var rätt sliten sen loppet dagen innan och hade inget emot att låta någon av lagkamraterna som bröt eller inte körde alls dagen innan få ta ansvar för att komma med i rätt utbrytning. Hade t.o.m. bestämt mig för att om det börjar regna så ska jag bryta... Tidigare i karriären hade jag väldigt svårt att förstå den här typen av tänk. Man ska väl köra allt man har varenda race och ständigt vara peppad. De senaste åren har jag mer och mer blivit försiktig var jag spenderar den mentala energi som krävs för att göra bra prestationer, även om jag fortfarande är taggad till fler tävlingar än vissa andra.

Nu ville det sig dock så att jag hamnade i den avgörande utbrytningen och var tvungen att "ladda för strid". Refokuseringen fungerade och jag gick ut på sista 20-km långa varvet med avsikten att kämpa till sista svettdroppen. Det blev en orgie i attacker! En efter en var det åkare som inte orkade ställa sig upp och accelerera ännu en gång för att gå med i någon attack. När det var 2km till mål var vi tre kvar (även lagkamraten Rasmus) och när jag stötte pallade inte den andra åkaren att ta det rycket också.

Ryggen känns numera helt ok igen, men jag lär få fortsätta med lite styrkeövningar och stretching för sätesmusklerna så att jag minskar risken för att drabbas av samma sak igen.

Musiktipset

Eftersom som musik utan tvekan är min största passion, strax efter idrottsrelaterad fysisk utmattning, kan jag inte låta bli att komma med ytterligare ett musiktips. Kanske skulle göra detta till en återkommande grej på bloggen...

Dansk musik

Vet inte om Danmark är särskilt kännt för sin musik. Jag har i alla fall ingen riktig koll på dansk musik. Hörde hur som helst den här på radion i bilen på väg till Herning och den är såååå snygg :-)

Cykelhumor

Ha ha ha, hade inte sett den här förut... Tack Dan!

Höger är handen man hälsar med

Dagens övningar på grusvägarna kring Herning genomfördes med blandad framgång för min del. Kände mig riktigt stark och hade verkligen nytta av mina år i skogen på de lösa grusvägsavsnitten.

Satsade lite på grusvägsspurttävlingen, där de främsta ut ur varje sektion fick poäng beroende på hur svår sektionen ansågs vara. Efter sex "förstaplatser" och fem "andraplatser" var titeln grusmeister min.

Dessvärre myntade jag även ett nytt talesätt, "det man inte har i ögonen får man ha i benen". Körde nämligen fel i en T-korsning med ca 25km till mål, när jag låg själv mellan de två i täten och gruppen bakom. Upptäckte inte felet förrän jag hörde "för helvete Fredrik, du har kört fel" i radion. Hade då redan kommit ungefär 300m in på fel väg. Tyvärr kan jag inte skylla på någon annan än mig själv eftersom det satt en väl synlig pil och stod en vakt i korsningen... Gör om gör rätt!

Lyckades till slut släpa mig i mål på en 5:e plats efter en väldigt tuff idrottsdag.

Blev dagen till ära uttagen till dopingkontroll. Det är gott att se att snaran dras åt kring de som vill fuska. Reglerna blir tuffare och tuffare. Man måste nu tvätta händerna innan så att folk inte kan låta strålen strila lite över smutsiga händer för att på så sätt kontaminera provet. Man måste även ha gummihandskar på sig när man sedan hanterar proverna. Mängden urin som ska samlas upp har även ökat från 75ml till 90ml, vilket inte "brandslangen Ericsson" hade några som helst problem med när jag fyllde koppens 175ml och sedan kissade minst lika mycket i toaletten. Å andra sidan blir jag lite förvånad när de efter så rigorösa rutiner inte har standardiserade protokoll. Det ska finnas en ruta att kryssa i för om man tillåter att de använder urinen som blir över till anti-dopingforskning. Fick svaret att de råkade ha med sig gamla protokoll och att jag kunde skriva att jag ville tillåta det i kommentarsfältet. Proffsigt!

En påse Riesen på det här så ska man väl vara klar till start även imorgon :-)

Tillbaka till rötterna

Imorgon ska jag köra GP Herning som bl.a. går på 16st grusvägsavsnitt. Vi var ut och inspekterade de första två avsnitten idag. Det har varit varmt och torrt här nere så vägarna är dammiga och sandmjuka. Hoppas att alla år bland lera, rötter, stenar och stockar i skogen kan ge en viss teknisk fördel...?

Igår var det ju Valborg och jag passade på att fira det i Uppsala (där vi tar Valborg på största allvar). Åt märklig mat i parkmiljö, lyssnade lite på Orphei Drängar och grillade.

På språng ut till grillningen hos Magnus och Helena i Ulleråker fick jag reda på att morfar just flyttats till ett vårdhem där. Tog tillfället i akt att promenera bort och träffa honom eftersom man inte vet hur länge han har kvar. Tycker själv att jag är jag kan bli bättre på att berätta för andra, som jag tycker om, ser upp till eller till och med älskar, att jag känner så. Det kändes därför väldigt skönt att hinna säga till honom vilken superbra morfar han är och att han är en stor förebild för mig!

Nu ska jag nog slänga mig raklång om jag ska orka flänga runt på allehanda grusvägar ute på den danska landsbygden hela dagen imorgon :-)