I måndags bloggade jag om Kajsa Snihs framfart i skidspåren och tog upp vikten av allsidig träning och hur viktig VO2max är för all uthållighetsidrott. Idag var en det person ledde in Niagarafallet på min kvarn, och denne någon är orienteringsvärldsmästaren Martin Johansson. Martin är även en duktig skidåkare och debuterade idag i skidvärldscupen i estniska Otepää. Är man världsmästare på orientering HAR man högt syreupptag (jag gissar att Martin ligger på 83ml/kg, men det skulle vara roligt att veta exakt). Eftersom han främst satsar på orientering kan vi misstänka att sommarmånaderna inte spenderats på rullskidor, utan flåsandes i skogen med en karta i ena handen och en kompass i andra. Efter orienteringssäsongens slut har han alltså på ett par månaders skidspecifik träning nått en prestationsnivå i världsklass. Ja, för något annat än världsklass kan man inte säga om en 14:e plats i sin världscupdebut. Självklart är karln knappast någon nybörjare på skidor. Han har säkert åkt massor av skidor genom årens lopp och har en väldigt bra teknik. Men detta visar ändå hur fort man tränar upp de muskulära anpassningarna till nära max.
Fick en fråga bland kommentarerna om "högintensiv träning" (vilket jag tolkar som VO2max och tröskel) kan vara positivt för långdistansare (oavsett idrott). Mitt svar är ett rungande JA. Dessa två förmågor är grunden inom all uthållighetsidrott, eftersom de sätter taket för hur mycket energi du kan prestera aerobt och nästan all submaximalt arbete står i relation till dessa. Höjer man "taket" (max) följer allt under med upp automatiskt. Generellt sett brukar människor inte ha några större problem att orka anstränga sig länge. Nästan otränade personer släpar sig runt allehanda långlopp på långt över 10 timmar varje år. Långvarigt arbete är sällan begränsningen det är det maximala som sätter stopp. Vilken "dönicke" som helst kan cykla 300km runt Vättern, men hur många cyklar 10km tempo under 13 minuter, springer 10km under 38 minuter eller skejtar uppför "mördarbacken" på Lugnet på 3:ans växel? Kan man göra något riktigt fort (vi pratar dock fortfarande om aerobt arbete, d.v.s. saker som tar mer än ca 3 minuter) kan man oftast omvandla det till att göra samma sak lite långsammare men väldigt länge!
Själv gjorde jag för övrigt mitt första pass någonsin på klassiska skidor ikväll. Herre jösses, det kommer bli väldigt spännande att om jag hinner få ordning på något som kan kallas teknik på den en och en halv månad det är kvar till Vasaloppet. Tur att det är mycket stakning, det känner jag att jag börjar behärska hyggligt rent teknikmässigt, men där finns ju å andra sidan en del övrigt att önska muskulärt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Martin började med skidor ganska så sent, över 15 innan det var i nån större omfattning som jag fattat det. Han skulle kunna bli en överjävlig cyklist också, skulle jag i alla fall tro. Har kört landsväg med honom där vi var en klunga på 15-20st på racer med ett snitt närmare 40km/h, med en Martin vill attackerandes på mtb. För övrigt är Martins yngre bror förstemålis i Moras hockeylag.
SvaraRaderaSkulle nog gissa att han faktiskt nöter en hel del rullskidor på sommaren..
SvaraRaderasebastian_nurmela: Nej det gör han inte, kan nog bli något pass här och där men inte regelbundet, det har han inte tid med. Däremot har han själv sagt att han numera lägger in mer löpning på vintern jämfört med tidigare år för att inte komma helt oförberedd till OL-säsongen. Jag tycker även att man kan se på hans sätt att åka skidor att han åker mer med underkroppen och mindre med överkoppen än övriga.
SvaraRaderahttp://www.orientering.se/Tavlande/Traningstips/Traningstips-vecka-15/
Där förklarar han lite om förra årets övergångsperiod.
Ett sidospår, men ändå intressant.
SvaraRaderawww.sub40.se
Lite intressant att löpare går åt motsatt håll jämfört med cyklister. Det finns många motionslöpare idag - fast de är långsamma, så finns det även många motionscyklister - fast de är jäkligt snabba.
Men det kanske är tvärtom nu än för kanske 20 år sedan. De som var inbitna motionärer löptränade. De som är inbitna motionärer idag cykeltränar.